Go to
Futuraskolan international School of Stockholm

VD-brev januari 2018

Samtidigt som vi lägger en händelserik termin och ett 10-års jubileum bakom oss är vi fullt upptagna med att starta upp en ny termin. Jag tror att ni håller med mig när jag säger att lika tillfredställande som det kan vara att avsluta och summera en termin, lika inspirerande och energigivande är det att starta en ny termin med allt vad det innebär. För våra barn och elever innebär det bland annat nya lärandemålmål, personliga mål och spännande arbetsområden att utforska för att stolt erövra nya kunskaper och erfarenheter. Våra medarbetare har även de nya inspirerande utmaningar att se fram emot i form av tankeväckande möten med elever och fortsatta kollegiala samtal om utveckling och lärande i kombination med ännu en portion av digitalisering. Som föräldrar är ni som vanligt varmt välkomna att följa med på den spännande resa en skoltermin innebär, en resa där alla barn och elever ska synliggöras, utmanas och lyckas!

Skolan fortsätter att stå i centrum för den politiska och offentliga debatten. Tyvärr fortsätter den negativa bilden av skolan att dominera och politiker, talespersoner, intressegrupper och mer eller mindre insatta aktörer står på rad för att uttala sig om tillståndet i svensk skola samt hur den svenska skolans problem ska lösas. Detta är mycket olyckligt då det inte bidrar till den forskningsbaserade ansats som krävs för att verkligen förstå hur skolan fungerar. Att bygga debatten på en illusion om hur skolan fungerar bidrar inte till något gott i sammanhanget. Om detta skriver Johannes Westberg och Johan Prytz i artikeln ”Farliga föreställningar präglar debatt om skolan” på SvD Debatt.

Jag menar att skolans främsta uppgift är att stå starkt i sitt kunskapsuppdrag. Så här uttrycks detta i skollagen: ”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta kunskaper och värden.….. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen”. Parallellt med kunskapsuppdraget ska skolan även fullgöra sitt demokratiuppdrag. ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga är de värden som skolan ska gestalta och förmedla” står att läsa i skollagen. Vidare uttrycks att ”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället”.

Samtidigt som skolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget parallellt med demokratiuppdraget ska skolan även ge elever en likvärdig utbildning. Kort sagt kan detta sägas vara att alla elever ska ha samma chans att lyckas i skolan oavsett var än eleven bor eller vilken social och ekonomisk bakgrund denne har. Skolan ska även kompensera för elevens bakgrund eller andra olikartade förutsättningar. Om detta är de flesta överens men hur vi skapar en likvärdig skola där alla har rätt förutsättningar finns det olika tankar och idéer kring.

Den senaste tiden har begreppet likvärdighet diskuterats flitigt i media och andra instanser och det med rätta, då det är ett viktigt uppdrag. Dock finns en risk i att för starkt fokusera på likvärdigheten och nästintill göra den till målet i sig. Framförallt gynnar det inte eleverna, då jag menar att det riskerar att undergräva och relativisera skolans kunskapsuppdrag. Ett allt för starkt fokus på likvärdighet kan leda till en överbetoning av elevers bakgrund kopplat till kunskapsnivå och uppträdande. En skola med höga och positiva förväntningar på varje elev där fokus ligger på kunskaper och lärande måste istället alltid vara utgångspunkten. Skolan ska bidra till likvärdighet och jämlikhet i samhället och det bästa sättet att göra det på, är att eleverna kan vila tryggt i att skolan alltid har fokus på utvecklingen av elevernas kunskaper, förmågor och förståelse i första hand. För att nå dit krävs ett fortsatt fokus på tydliga regler för normer och värden i skolan, betydelsen av den skickliga och kunniga läraren, ordning och arbetsro, ett tydligt ledarskap i undervisningen, samt betydelsen av att elever målmedvetet måste anstränga sig

för att nå goda resultat. Futuraskolan International vision är att vara den bästa språngbrädan för framtida världsmedborgare och med utgångspunkt i IPC och IMYC står dessa områden tydligt i fokus hos oss.

En kollega till mig besökte nyligen Singapore och den internationella skolkonferensen ICSEI International Congress for School Effectiveness and Improvement och gjorde följande reflektion: ”Singapore har lyckats väl med sina skolor genom att arbeta långsiktigt, medvetet och mycket strukturerat. De beskriver hur de tänker och jag slås av att deras mål med hela utbildningsstrategin handlar om vad landet behöver. Vad individen vill eller behöver kommer efter vad landet behöver. Glädje och lust ska väckas hos eleverna men för dem är utbildningsväsendet ett sätt att styra landets utveckling och skapa de medborgare samhället behöver. Självklart kan man ha åsikter om detta synsätt att se på individen kontra samhället men jag kan också tänka att Sverige tappat lite av visionen för utbildningsväsendet och att skolan är en nyckel till det gemensamma samhällsbygget”. Efter att ha läst min kollegas reflektion, ställer jag mig frågan om det verkligen är så att vi i Sverige har tappat lite av skolans samhällsbyggande uppgift till förmån för att allt för mycket fokusera på vad den enskilda individen behöver? Svaret på frågan om skolans uppgift i samhället och hur vi skapar framtiden skola är inte enkelt men det är alltid viktigt och intressant att utmana sina egna invanda föreställningar genom att bland annat se på hur andra gör.

Efter denna filosofiska utflykt är det återigen dags att dyka ner i den dagliga verksamheten på Futuraskolan International. Som ni alla märkt har vi gått över till Skolplattformen som vårt verktyg för kommunikation, information och dokumentation. Skolplattformen är ett lätthanterligt och översiktligt system som skapar förutsättningar för både elever, lärare och vårdnadshavare att samarbeta kring elevernas skolgång. Systemet bygger på ett nyare programmeringsspråk än School soft gjorde, vilket gör det lätt att koppla samman med andra plattformar och lärverktyg. Vid implementering av nya system vet vi av erfarenhet att det kan förekomma mindre inkörningsproblem och några av funktionerna i systemet har tyvärr inte fungerat fullt ut. Skolplattformen arbetar dock målmedvetet för att alla funktioner ska ha full funktion inom kort och jag hoppas att de barnsjukdomar som funnit de första veckorna inte stört allt för mycket. Med start i höst är det även tänkt att våra förskolor ska integreras i systemet och arbetet pågår för fullt för att utveckla de funktioner vi vill att systemet ska erbjuda för förskolan.

Det spännande och utvecklande arbetet med att integrera och göra de digitala verktygen till en del av elevers och lärares dagliga skolarbetet fortsätter och trots att vi kommit en bit på väg, vågar jag påstå att vi ännu inte är i närheten av att se hur digitaliseringen skapar nya förutsättningar för utbildning och lärande och samhället i stort. Professor Andy Hargreaves, Lynch School of Education vid Boston College menar att vi lever i en ny tid i och med digitaliseringens intåg på bred front och de möjligheter den skapar. Runt om i världens skolor måste nya frågor ställas som också handlar om – Vilka är vi? – Vad ska vi göra? – Vad ska vi bli? Stora och tankeväckande frågor med en potential att skapa något nytt i en tid av omvandling. Kopplat till digitalisering och lärande kommer Futuraskolan Internationals ledningsgrupp, rektorer och förskolechefer att besöka Bolton och London för att ta del i och inspireras av hur andra skolor framgångsrikt arbetat med ledarskap, lärande och digitalisering. Att lära av varandra och andra är alltid givande, då det bidrar med ny kunskap och nya infallsvinklar.

Förra våren begav jag mig ut i verkligheten genom att besöka alla våra skolor och förskolor. Även om jag besöker verksamheterna då och då, så var det mycket givande och intressant att träffa både barn, elever och medarbetare ”utan filter” och vara en del av verksamheten samt ta del av vad de menar fungerar väl i verksamheten och vad som kan förbättras. Nu är våren här igen om jag ser fram emot att snart dyka upp på en förskola eller skola nära dig!

Bästa hälsningar,

Peter Bergström, VD